Brott och straff

Jag misstänker att många andra i dagarna också skriver om dödsskjutningen i Rödeby. Det jag tänkte fokusera på är min syn på brott och mobbning. Säg till om ni har hört den förut...

Min utgångspunkt för diskutionen blir Peter Kadhammars artikel i Aftonbladet idag. Det finns en del saker där. Till att börja med bonuspoäng till Pia Johansson för hennes styrning av räten, minuspoäng till polisen för hur lång tid det tog för dem att svara. Just det sistnämda fick mig att tänka på ett Simpson avsnitt där Bart ringer polisen och möter en automatiserad växel där man ska trycka in brottet man vill anmäla, "You have chosen regicide, if you know the name of the king press...", tänk så roligt det var då...

Men det jag tänkte mest fokusera på är det herr Kadhammar skriver i slutet som ett av offren säger i rätten nämligen: "För att skrämmas lite"
Det här är variant på den klassiska mobbaruttalandet "Vi skämta bara lite".
Det är en sådan sak man säger när man har förlorat empatin, fastnat i flockbeteende och/eller generellt vill ursäkta ett beteende som man egentligen vet är felaktig.

Åklagaren i fallet hävdar att den åtalade mannen avrättade en av pojkarna och att det inte längre fanns ett omedelbart behov av självförsvar. Åklagaren gör givetvis bara sitt jobb men jag tror att man behöver ha blivit mobbad för att verkligen förstå det tankemönstret som uppkommer. Det här är förstås bara mina spekulationer. Jag är ju inte utbildad psykolog och jag har inte sett in i den åtalades huvud. Det sagt så tror jag att när man har blivit moddad tillräckligt så lever man under ett konstant hot. Att mobbaren just då inte är i närheten eller har sagt att de inte mobba längre gör inget skillnad när man har korsat en viss punkt. Efter den punkten så är förtroenden brytna och trycket är konstant.
Det är här som barn börjar ta livet av sig eller utför en skolmassaker. Vad jag vet så finns det tre olika typer av överlevnads strategier: Fly, frysa eller anfalla. Redan Sun Tzu visste att när man placerar en fiende i en sådan position att han inte längre kan fly så kommer han att slåss till döds.

Polisen hade i det här fallet visat att de inte kunde göra något mer föränn det verkligen smällde. Samhället kunde inte göra något för att skydda familjen. Ungdommarna hade omringat deras hem. De ringde hem till dem och dödshotade sonen, men de skulle ju bara skrämmas lite...

När en människa råkar snubbla i en skog och finner sig mellan en björnhona och hennes unge så kan jag tycka synd om personen i fråga som egentligen inte ville något ont. Men jag kan inte anklaga mammabjörn för hennes handlande. Hon beskyddade bara sin unge med de sätten hon kunde.
Detta inlägg är pingat på Intressant.se
Läs även andra bloggares åsikter om aftonbladet, brott, mobbning

Bara bröst i badhuset

Skadlig läste nyligen en debatt artikel på aftonbladet om topptvång för kvinnor på badhus och jag håller helt och hållet med henne. Det är klart att något med så pass tydlig sexuell funktion ska skylas. Jag tror dock inte att hon har tänkt tillräckligt långt. Vi borde inte stanna där.
Ta en sådan sak som håret. Visserligen så skyddar håret mot kyla men det är ju knappast den viktigaste funktionen den har i dagens samhälle. Främst måste ju vara att locka till sig någon från motsatta könet (eller konkurerar med någon från samma kön).
Benen sen är ju inte mycket bättre. Med tanke på hur lite vi egentligen går nuförtiden (bilar, bussar och sittande arbete) så är även där det främsta syftet att attrahera män med ett par shysta "spiror". Ändan som benen leder upp till är tack och lov oftast redan ganska vältäckt men tyget är lite väl tajt.
Tack och lov så finns det redan ett plagg designat för att ordna de här problemet, nämligen burkan. Alternativet är förstås att kvinnor ska bada i ett annat badhus.
Jag tycker inte heller att det är rätt att tvinga barn att se "nakna tanter".

Så, nu när jag har dragit hennes argument till deras absurda slutpunkter kan jag kanske slå sönder dem ännu mer. Bröst, precis som hår, ben, fötter... lägg till era egna fetischer här jag har inte tid att lista alla... har ett primärt syfte som inte har med sex att göra.
Fru Hinndal Bellander säger: "Vi kvinnor har bröst som självklart har en sexuell funktion och skickar starka sexuella signaler."
Bröst har fascinerande nog ingen "självklar" sexuell funktion alls. Precis som tågbanor så leker dock män med dem. De "starka sexuella signalerna" är en rent social konstruktion. Läs tex National Geographic för att hitta exempel på folkslag där bröstens "självklara sexuella funktion och starka sexuella signaler" inte verkar vara någon anledning till varför de ska skylas och det utan att barnen verkar vara så plågade av det faktumet.
Det är den här typen av resonemang som Fru Hinndal Bellander följer som leder till att ammande kvinnor får sitta i skrubbar när de är ute, får sitta med skynken över sig och barnet (burka?) eller blir utkastade från Toys R us.

Lika överraskande är hennes "självklara" uttalande om barns "naturliga blyghet". Vilken ålder barn pratar hon om? Verkar som om föräldrar oftare har problem med att få barn att ha kläder på sig än att ta av dem. De lite äldre barnen anser jag blir blyga, osäkra och frånvända från sina egna kroppar pga sådan livssyn som Fru Hinndal Bellander använder. Det finns inget naturligt med att skämmas över sin egen fysiska gestalt. Ibland undrar jag lite om inte mängden bantande nioåringar om inte de enda halvnakna kvinnorna de får se är de på omslagen av tidngar. Kvinnor som är så overkliga att de inte ens själva ser ut så utan behöver bli photoshoppade för att nå dit.

Det var länge sedan (har det någonsin funnits?) som det var förbjudet för kvinnor att arbeta utanför hemmet. Det sociala trycket att kvinnor att inte skulle jobba var dock lika hård som en lag. Det var inget konstigt med det. Det handlade om integritet...
På samma sätt är det med det här. Man har skaffat sig en skev syn på vad som är normalt och dygdigt och upphöjt det till en "naturlag".
Fru Hinndal Bellander uttrycker osäkerhet i vad jämställdhet är. Att ha lika mycket rätt som sin make att ha inflytande över sina gemensama beslut är en del av jämställdhet. Men det slutar inte där att få lov att arbeta på lika vilkor som män är också en del men det är inte heller allt.
Jag anser att alla sociala normer som begränsar någons (kvinna, man, homosexull...) beslutsrymd, alltså mängden möjliga handlingar, som endast grundar sig på arbiträra orsaker är en fråga om jämställdhet. Hur kvinnor ska klä sig ("så snuskigt att visa fotlederna!") hör till den gruppen. Saker som tex att män i genomsnitt är fysiskt starkare än kvinnor gör det inte.

Hon beklagade att "intelligentian" inte har någon förankning hos "vanliga människor", det är lite lustigt, jag har en stark känsla av att de flesta vanliga människor inte direkt brydde sig om kvinnlig rösträtt när den först började debateras men om vi tar bort den rätten nu, tror ni att någon bryr sig?
Jag anser att jämställdhet inte är som en väg där man måste gå förbi varje enskild punkt för att till slut komma fram till Shangrila.
Jag ser jämställdhet som en trädgård. Det finns vissa saker man måste fixa direkt som tex kvickroten som kan ta över hela trädgården om man inte plockar bort den snabbt. I stort dock så spelar det dock ingen större roll vilken ända av trädgårdslandet som man börjar rensa ogräset, allt måste ändå bort.
Så kom låt oss bruka vår jord.
Detta inlägg är pingat på Intressant.se
Läs även andra bloggares åsikter om Aftonbladet, debatt, jämställdhet, bröst

Sagan om noshörningsjakten

Det var en gång ett land i Afrika. De hade länge tjänat mycket pengar på att jaga noshörningar och de hade varit väldigt duktiga på det. Så pass duktiga hade de varit att det nu knappt fanns några noshörningar kvar i landet. En grupp tillsattes för att avgöra hur mycket man skulle få jaga för nästa år. Tämligen snabbt så insåg de att om man överhuvudtaget jagade alls så skulle noshörningen bli utrotad. De förselog därför att genast avbryta allt vad jakt heter, åtminstone tills beståndet hade vuxit till sig igen.
Detta var ju givetvis en kattastrof, för jägarna
"Tänk på vår ekonomi. Vi kommer att gå i konkurs om vi inte får lov att fortsätta jaga"
Detta var ju i sanningen en sorglig nyheter. Ingen vill ju att de ska gå i konkurs så under mycket knotande från jägarna så sänkte man bara jaktkvoterna lite grann, för jägarna hade precis fått nya gevär som kunde skjuta ännu mer än tidigare och ville inte ha någon sänkning alls.
Ett år ellt två gick och plöttsligt upptäckte man att det inte gick att hitta några noshörningar alls. Jägarna blev arbetslösa och fick hitta annat att göra och noshörningen var och förblev borta.

Vilken absurd liten historia? Tur att vi svenskar är så mycket inteligenta än någon afrikan eller hur? Menar, vi skulle ju aldrig hitta på något så korkat.
artikel


Detta inlägg är pingat på Intressant.se
Läs även andra bloggares åsikter om fiske, torsk, aftonbladet, utfiskning