Noll tolerans mot Nolltolerans

Aftonbladet har låtit Sten Tolgfors Moderaterna komma till tals i en debattartikel. Varför kan man fråga sig om man är lite negativ av sig. Skadlig är en positiv person som gott om alla så han gör det givetvis inte. Han vet att i en demokratiskt styrt land så måste alla få komma till tals. Det gör dock inte att man måste hålla tyst när de har pratat klart.

Ondska är ett sådant intressant begrepp. Ondska verkar ha blivit poppis på sistone och gör en frammarsch som jag inte tror att man har bevittnat sedan häxjakterna. Personligen så tror jag att vår fira vilja gör att vi kan välja att vara onda. Problemet är att de som är onda inte alltid inser det. Deras skäl till att handla som de gör kan om inte annat vara höjda hög över ondskans mörka hålor. Men ondska är alltså en fråga om val men som Nietzsche sa så om man stirrar in avgrunden så kan den stirra tillbaka. Om man inte passar sig alltså så kan associationen med ondska och dåliga handlingar "smitta".

Vad har nu detta med saken att göra? Jo Sten (ursäkta Sten om jag blir lite för familjär) vill ha nolltolerans mot mobbning. Skadlig blir alltid lite orolig när folk börjar tala om Nolltolerans (jo den förtjänar en stor bokstav) för allt som oftast så försvinner medlidandet ut genom fönstret i samma veva.

Varför väljer ett barn att plåga och skada andra barn? I mitt fal så har jag mobbat för att jag saknade vett. Tack och lov så ordnade mina föräldrar till det omedelbart och jag har iaf aldrig aktivt mobbat någon (om jag har gjort det omedvetet så är det något jag skäms över men jag vet ju inte om det i så fall) . Jag har dock blivit mobbad sedan dess så jag vet hur det känns. Hur som helst så förstod jag inte hur jag kunde såra så med mina ord.
Sen så finns det två möjligheter till:
1. Man är så trasig efter ha blivit översköljd i mörker från hemmet och omgivningen att smärtan måste ut på något sätt
eller
2. Ungjäveln är helt enkelt ond.

Med Nolltolerans så tar man ett stort steg mot nummer 2. Är det verkligen ett sätt att betrakta människor på? Tja det verkar bli mer och mer populärt som sagt. Folk som gör bestialiska saker men anses inte vara psykiskt sjuka. Är de inte sjuka så måste de vara onda...

Sten skriver också om hur man ska använda så fina metoder för att avhjälpa mobbningen och alla ska arbeta enligt samma mönster. Det leder till en stelhet som inte främjar att man ser båda offren

Skadligs metod för minskad mobbing (fint att jag har en totalitär lösning va?) är:
Skaffa fler lärare och assistenter.
Vi behöver fler vuxna som kan Se barnen. Inte bara utbilda de som är medelbegåvade utan kan hjälpa dem som har extra stora problem, vare sig problemen är där hemma eller finns på andra sätt (dyslexi, ADHD osv), och utmana de som är över snittet i intelligens
Jag tror att en stor del av problemen i skolan kommer sig av många barn inte blir sedda. Deras behov av hjälp uppfattas inte eller ännu värre blir ignorerade eftersom den vuxne är stressad och inte hinner med allt som måste göras.

Jag tror också att de flesta lärare blir lärare för att de har en genuin önskan att hjälpa andra. Tänk den frustrationen att vara tvungen att gå emot sin natur på det sättet och offra barn för att kunna rädda några av dem.
Tänk dig att att du ser någon liggande på gatan vid sin kraschade cykel. Hon blöder från ett sår i huvudet och du förstår att Sara behöver hjälp. Du hinner dock inte hjälpa Sara för du har fullt upp med att hjälpa alla de andra som behöver dig.
Så tror jag det är att vara lärare. Vem vill du rädda? Den ende som behöver mycket av din hjälp för att klara sig och försumma resten eller de många och offrar en för deras skull? Du måste välja...